Återvändsgränd?

Är nyss hemkommen efter att snurrat runt i sthlm då pendeln slutade gå. Har varit hos allergologen. Jag är inte allergisk, tror dem. Och det känns ju otroligt märkligt. Hon kunde inte förklara varför jag upplever klådan och svullnaderna. Så hon skulle begära journaler från alla läkarmottagningar jag varit i kontakt med sen jag var liten. När dessa kommit ska hon skicka en remiss till Huddinge sjukhus, där jag ska utsättas för dubbelsidig födoämnesprovokation. Det vill säga, jag ska få äta något som är kontaminerat med exempelvis räka, och något som inte är. Utan att jag vet vad som är vad. Och så ska det utvärderas. Känns skitläskigt. Stoppa i mig nått jag blir sjuk av? Men det kommer ju göras på HS, och de har ju kompetens och kan gör rätt om något går fel. Men det skulle ta tid, får nog ingen tid förrän i höst. Tills dess är det lite läskigt. Men jag får väl vara försiktig bara. Och försöka ligga lågt. Kan inte vara så svårt? Har ju allergimediciner om något går fel. Men ändå. Jag är lite rädd.

Men vara rädd för att leva? Eller för att dö? Verkar onekligen flummigt. Mest läbbigt är det ju att vara själv. Men vad fan, man lever bara en gång? Och jag har ju påbörjat utredning på magen igen. Men nya saker, som inte prövats innan. Hoppas på det.

Sov hos svärföräldrarna igår, och ska således göra det inatt med. Varken jag eller David finner situationen spännande. Utan mest oroande. Så det är skönt att kunna få sova och veta att jag kan få hjälp om något går fel.